Bli medlem nu

Artikelarkiv

Krönikor

Förslag

Kritik

Notiser

Reportage

Linköpingsprojekt

Diskussionsforum

Om Storstad Linköping

Vanliga frågor

Kontakta oss

Externa länkar

Om cookies

Senaste diskussionsinläggen

Rasmus Öhrstig Bratt (28 jul 2010 kl 13:00):

Roger Hellström (28 jul 2010 kl 11:10):

Rasmus Öhrstig Bratt (27 jul 2010 kl 19:07):

Läs mer om Storstad Linköping

7 viktiga frågor till 7 partier om Linköpings framtid

Notis av Andreas Johansson - Publicerad den 17 juli 2010 kl 20:58

För att öka väljarnas kunskaper inför valet i höst har vi på Storstad Linköping valt att sammanställa sju angelägna frågor angående Linköpings framtid.

Frågorna har ställts till samtliga sju politiska partier i Linköpings kommunfullmäktige och skickades för en månad sedan, den 12:e juni. Svaren kommer att sammanställas och presenteras här på Storstad Linköpings hemsida i god tid inför valet.

Anledningen till att vi ställt dessa frågor är för att ge väljarna ytterligare en vinkling på hur kommunpolitikerna vill att Linköping ska utvecklas. De vanliga politiska frågorna om skola, vård och omsorg är ständigt debatterade, och viktiga, men här vill vi få svar utifrån ett statsutvecklingsperspektiv istället. Väljarna har rätt att veta vad politikerna vill inte bara på kort sikt, utan även på längre sikt. Hur ser Linköping ut i framtiden?


De sju frågorna är:

1) Byggkonjunkturen har vänt och Linköping har sin största inflyttning i historien. Vi vet att
innerstadsboende med god tillgång till service är hållbart, resurseffektivt och mycket efterfrågat. Vad vill ni göra för att stimulera byggandet av den socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara blandstaden?

2) I översiktsplanen för staden så har ni tagit ställning för en förtätning av den befintliga innerstaden, samt för en tät och stadsmässig bebyggelse i tillkommande innerstadsdelar. Vilka ambitioner har ni för att fylla den täta innerstaden med stadsliv, kultur och handel?

3) Stångårummet blir en helt central plats i den framtida staden. Vad har ni för idéer om platsens utformning? Och hur vill ni att passagerna över Stångån utformas så att vattnet i staden blir en positiv upplevelse, snarare än en barriär?

4) Vilka punkter anser ni är viktigast för att Kallerstad verkligen ska bli en ny innerstadsdel i Linköping och inte enbart en ny stadsdel? Vilken karaktär ser ni att Kallerstad får i framtiden, i fråga om skala, höjd och innehåll?

5) Vi i Storstad Linköping anser att Södra Tornby är ett högpotentiellt område för stadsutveckling. Hur ser ni att Södra Tornby utvecklas på längre sikt?

6) Bör det ställas högre krav på arkitekter och byggherrar så att det som byggs i Linköping får en så hög arkitektonisk kvalitet som möjligt? Skulle Linköping kunna dra nytta av ett arkitekturstrategiskt program för att säkra att de byggnader och stadsmiljöer som skapas håller en hög kvalitet?

7) Linköping är kanalernas och slussarnas stad. Stångån/Kinda kanal ska bli en del av innerstaden och få en högre tillgänglighet. Vad anser ni att man bör göra för att till fullo utveckla den potential som kanalen innebär för Linköping, som en attraktion för både turister och Linköpings invånare?


Vi väntar med spänning på vilka svar vi får!

Läs/skriv kommentarer (0 st)

Tillgänglighet genom närhet, inte mobilitet

Krönika av Robin Andersson - Publicerad den 13 juni 2010 kl 21:03

Idag satt jag på en buss på väg till flyguppvisningar och annat kul i Malmslätt. Bussen var dock kraftigt försenad och det var en hel del sura miner på bussen när den väl kom. Problemet hade tydligen varit att det var stopp i trafiken kring Malmslätt.

En person på bussen uttalade sin ilska mot kollektivtrafiken:-" de ville att vi skulle åka buss ut för att inte hamna i trafikproblem, men så blev det ännu värre med buss". Nej, det vart naturligtvis inte värre med buss. Men det var så de upplevde det, då denna resa - den kanske enda gången de åker buss - gav dem en dålig bild av kollektivtrafik.

Naturligtvis var problemet att alldeles för få hade lyssnat på uppmaningen och bilköerna, som hade kunnat undvikits om fler hade rest kollektivt, stoppade igen all trafik. Jag vände mig mot min dotter och teaterviskade: -"alla de som sitter i bilarna där framme i kön hade fått plats i en buss och då hade vi inte haft det här problemet". Och visst är det så, biltrafik tar upp otroligt mycket plats i förhållande till dess kapacitet. Det är trots allt så att vi i strävan efter en högre mobilitet missar det essentiella - tillgänglighet.

En full gata med uppskattningsvis 120 bilar. Ett medelvärde på 1,5-2,0 personer per bil (ja, det är faktiskt så lågt medelvärde) betyder att det endast transporteras 200 personer på denna bild.

En modern spårvagn slingrar sig genom Paris. Denna tar runt 200 passagerare, alltså lika många som i alla bilar på förra bilden. Dessutom med en högre komfort och mindre stress - snabbare, säkrare och mer miljövänligt. Både individ- och samhällsvinster att kamma hem, alltså!!

Vår generallösning på trafikstockningar har varit att bygga fler filer och vägar. En lösning som istället skapar större incitament för bilism, som sedermera fortsätter att öka, vilket gör att utnyttjandet hela tiden kommer i kapp kapaciteten. Även idag gör vi detta misstag - se bara på projektet med förbifarten i Stockholm. Så fort Essingeleden får en minskad trafik kommer folk att uppleva att det nu går att köra bil igen - skaffar bil och sedan fyller igen Essingeleden igen. Kontentan blir alltså en oförändrad trafikmängd på Essingeleden, men nu ytterligare en ny väg för 28 miljarder fylld med bilar samt förre som åker kollektivtrafik, vilket gör den sämre ekonomsikt och sedan sämre i kvalitet.

Vår generallösning på långa avstånd har varit att ha högre tillåtna hastigheter. Högre hastigheter betyder högre risker, utsläpp och buller. Dessa åtgärdas genom att man istället tar till stora avstånd från väg till bebyggelse, gärna med stora vegetationszoner som avskiljer. Vägarna blir stora och konstant växande barriärer som med tiden åter kommer att igenkorkas med trafik.

Istället bör vi se till att minska behovet av transporter. Genom att bygga staden tätare så kan vi få underlag till en god service där folk bor. Man behöver då inte åka långt för att nå det man vardagligen behöver - handel, skola, service, arbete. Dessutom ger det underlag för ett högkvalitativ stadsmiljö för alla, inte bara de som bor i det absoluta centrumet av staden. När staden blir tätare får vi också underlag för snabba, bekväma och regelbundna kollektivtrafiklinjer - så att vi kan ta oss snabbt och effektivt till andra platser då vi trots allt behöver det.

Det handlar främst om attityder. Nu är bilen otroligt romantiserad samtidigt som kollektivtrafiken i Sverige ofta anses som ett transportmedel för de som inte har något annat val. Jag är dock övertygad om att fler och fler, likt på många andra platser i Europa, kommer att välja cykel och kollektivtrafik före att äga en bil. Dels för att bilägandet är dyrt, osmidigt och ofta onödigt då den står parkerad 23h 20min per dygn till ingen nytta.. Fler och fler kommer att välja ett boende som innebär de korta avstånden till vardaglig service och arbete.

Så har jag gjort. Trots att jag tycker om att köra bil, främst när det är lite fritidskörning på slingriga landsvägar i vackra landskap, så ser jag hellre ett dagligt liv där jag kan gå eller cykla dit jag ska. Längre resor löser jag utmärkt med kollektivtrafik. Många busslinjer passerar strax utanför min ytterdörr. Ska jag iväg på längre resor finns en bilpool i närheten med ett brett utbud av miljöbilar i olika storlekar. En snabb knapptryckning på datorn och bilen är min för eftermiddagen, dagen eller veckan.

Platser med ett gott underlag (högre täthet i bebyggelse) har större potential för livligare gator och större utbud stadskvaliteter samt större möjlighet till social interaktion.

För mig innebär det mindre stress på morgonen, mer pengar i plånboken, mindre risker för trafikolyckor och dessutom en renare samvete för både min egen hälsa och för allas vår miljö.

Ja, jag bor förvisso centralt i Linköping. Det är lätt för mig att göra detta bilfria val då jag har möjligheten till det. Men bygger vi staden tätare - nya täta stadsdelar och förtätning av befintliga stadsdelar - så kan vi nå detta underlag, som innerstaden har, på många många fler platser i Linköping. Då får fler samma förutsättningar för att ta detta val. Det är ingen slump att jag valde att bo i innerstaden. Och jag tror heller inte att det är en slump att det är den mest eftertraktade platsen att bo på (sett till hyreskö-trycket och bostadspriserna) i Linköping. Fler vill ha denna möjligheten att göra detta val. Gångavstånd till allt man behöver. Dessutom är det otroligt trevligt att bo på en plats där det myllrar med folkliv. Det känns både tryggt och är intressant på alla sätt och vis. Så låt oss hoppas att Linköping nu utvecklas till en tätare stad - en trevligare och miljövänligare stad utan trafikfyllda motorleder.

Täta städer kan vara gröna både i stadsmiljön och mot den globala miljön. Dessutom förbaskat trevliga och mysiga!

Läs/skriv kommentarer (9 st)

Konfetti över Linköping och Norrköping!

Notis av Hans Stålner - Publicerad den 8 juni 2010 kl 20:53

Källa: SpaceScape

Idag antogs den gemensamma översiktsplanen för tvillingstäderna i Linköpings stadshus. När klubban slagits i bordet utbröt jubel och en påföljande kort stund av karnevalsstämning i ett regn av konfetti följde.

Det är ett historiskt beslut och i framtiden kommer man referera till år 2010 som det år då städerna på allvar beslutade att bygga landets fjärde storstadsregion. Det är också ett unikt beslut då ett så omfattande samarbete mellan två städer inte förekommit tidigare.

Nu gäller det att marknadsföra och visa upp regionen och tvillingsstäderna Linköping och Norrköping, både externt och internt. Det gäller att visa upp vilka värden som kan, eller rättare sagt, ska skapas. En folklig förankring och ett nationellt renomé är ett måste i den fortsatta utvecklingen.

Idag antogs också överiktsplanerna för Staden respektive Kallerstad – därmed är trion av planer för Linköpings framtid komplett. När det kommer till stadsbyggnad vet man nu vad som ska göras, man vet vad det är som ska åstadkommas i riktning mot en betydligt större och tätare stad.

Tisdagen den 8 juni 2010 kan det alltså sägas att en milstolpe sattes upp längs stadens historiska utvecklingsväg. Låt oss hoppas att Linköping med tiden kan byggas till en framstående kulturstad med stark stadsmässig identitet!

Läs/skriv kommentarer (4 st)

Tyck till om centrum

Notis av Rasmus Öhrstig Bratt - Publicerad den 28 maj 2010 kl 20:24

Linköpings kommun har dragit igång en medborgardialog om hållbar trafik i centrum. Nu vill de ha dina synpunkter och förslag. Initiativet är ett steg i utvecklingsarbetet som ska leda till att stadskärnan utvidgas österut och över Stångån.

Spårvagn på Storgatan, en bra idé? Illustration: Marika Palin

När kommuntjänstemännen skriver "trafik" så syftar de inte bara på bussar och bilar, utan även på trivsamma gatu- och torgmiljöer.

Om du har några synpunkter eller förslag som på ett eller annat sätt handlar om det offentliga rummet i stadskärnan så är det alltså läge att skicka in dem till kommunen. Det gör du antingen med e-post eller på ett diskussionsforum. Både e-postadress och diskussionsforum finns här: http://www.linkoping.se/Trafik-resor/Trafik-och-gata/Trafikplanering/Hallbar-trafik-i-centrum1/

Kommunen vill ha in alla synpunkter och förslag innan 1 december 2010.

Läs/skriv kommentarer (2 st)

Frön planterade för storstadsbranscher

Krönika av Hans Stålner - Publicerad den 11 maj 2010 kl 22:43

Den senaste tiden har det kommit en hel del rapporter om att Östergötland inte riktigt hänger med i utvecklingen, sysselsättningsgraden är relativt låg och nyföretagandet är sämre än i jämförbara regioner. På samma sätt tappar storstadsregionen Linköping/Norrköping mark mot övriga storstadsregioner, vad gäller inflyttning, arbetstillfällen, byggande och ekonomisk utveckling. När olika företrädare från regionen ska analysera vad det är som inte riktigt fungerar och när man ska avgöra vad det finns för framtida styrkor och svagheter i regionen, så lyckas man ofta inte se det uppenbara: styrkan för framtiden är att man har två mellanstora städer på kort avstånd, två städer som kan byggas till mindre storstäder. Det är där möjligheterna finns.

Nyckeln till framtidens utvecklingskraft och därmed sysselsättning är enligt de allra flesta bedömare det som kallas storstadsbranscher. Det är branscher som typiskt bara återfinns i stora livfulla innerstäder och i storstadsregioner, innefattande media, kommunikation, utbildning, kultur, evenemang och turism. Dessa branscher kräver en närmarknad, ett underlag, en viss täthet, närhet och utbyte, samt ett pågående samtal. De kräver en ordentlig stadsmassa; helt enkelt stad och urban miljö.

Alla bedömare pekar även på att stor- och tillverkningsindustri tenderar att gå sämre och städer som domineras av den traditionella industrin spås sämre utvecklingskraft. Stora isolerade enheter av produktion tenderar på sikt att ersättas med småskalig stadsverksamhet. Kluster av företag med samma inriktning får i längden stå tillbaka mot variation och funktionsblandning. Möjligtvis går inte denna industri sämre i ekonomiska termer i landet, men ett klart påvisbart faktum är att sysselsättningen minskar, och det ganska kraftigt.


Glädjande nog har det dock hänt en del den senaste tiden. Saker som möjligtvis kan inge ett visst hopp. Om man nu låter sig svepas med av vårkänslor, så kan det tyckas som en del frön har planterats för livskraftiga branscher och att dessa nu kan börja gro. Här ska främst media och besöksnäring tas upp, den senare en näring som innefattar turism, hotell, kultur och evenemang.

Sedan ett par veckor är näringslivssajten affärsliv.com igång. Den är regionalt förankrad och ska belysa näringslivet i regionen med nyheter och reportage. Den drivs av NT/Corren och har Fjärde storstadsregionen och Östsvenska handelskammaren som initiativtagare. Tanken är att den ska vara en levande sajt med en kontinuerlig uppdatering av nyheter samtidigt som den ska fungera som en nätverksportal för både små och stora företag. Därtill har man bloggar och ett forum för opinion och debatt. En blogg skrivs av Elin Brozén, VD för Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen och handlar om vår gemensamma storstadsregion. Förhoppningsvis med en inriktning just på storstad och möjligheterna för Linköping och Norrköping i ett samarbete. Namnet är Regionbloggen och den är väl värd att hålla koll på (affarsliv.com).

Det är bara att hoppas att man från redaktionellt håll infriar vad som utlovas vad gäller mindre företag, så att nyheterna inte bara speglar industri, storföretag och högteknologi, utan att plats även ges till småföretag, kulturföretag och företag i storstadsbranscher. Att man helt enkelt vågar gå lite utanför den stela och konservativa inriktning som tidigare varit rådande, så att ett samtida innehåll resulterar, där intressanta innovativa mindre företag kan presenteras och få en plats.

Det ska även konstateras att samarbetet mellan NT och Corren ger oss bättre regionala produkter. Det är främst de båda playkanalerna ”24” som har utökats med nya program. Främst kan magasinet 30 minuter framhållas (30minuter.nu). Här tar man upp aktuella händelser och har reportage och gäster från båda städerna. Programmet andas en viss urbanitet. Sedan ska Stolta stad, som handlar om det historiska Norrköping, även framhållas. Fler produkter och utökat samarbete, samt regionalisering utlovas dessutom av ledningen för mediekoncernen. Kan vi då även hoppas på en programserie om t.ex. Linköpings historia, eller t.o.m. om samtida stadsbyggande och arkitektur? Kanske ordentliga kulturbilagor till papperstidningarna?

Samtidigt måste det konstateras att medieutbudet med sammanslagningen blivit ideologiskt mer ensidigt och en nästan monopolliknande situation har uppstått. I Linköping handlar det nu nästan enbart om Corren. Det håller givetvis inte för en framtida storstadsregion, det måste till fler kanaler för information. Det märks inte minst när det gäller påverkan, både när det gäller opinionsbildning och urval av nyheter, något som blivit tydligt i samband med en hätsk pågående valrörelse, som präglas av påhopp, snarare än visioner för framtiden.

Landsfadern från Bjälbo firas under hela år 2010 i Östergötland, Västra Götaland och Stockholm.

Turism är annars ett område som som sätter fart på en positiv uppåtgående spiral mot mer företagande i stadsmiljö. Det är därför glädjande att konstatera att Linköpings satsning Visit Linköping inklusive en ny turistbyrå nu börjar se bättre och bättre ut. Den officiella turistguiden för Linköping som i dagarna har släppts inför säsongen och sommaren 2010 ser riktigt bra ut. Det är snyggt och informativt, både till uttryck och innehåll. Guiden kompletteras med en karta över Linköping och tillsammans med katalogen På Gång, som kommer ut tre gånger om året och som samlar det mesta som händer inom kultur och evenemang, så har man all information som behövs. Nämnas ska också nyheten "Visit Linköping tipsar" på den officiella hemsidan. Här har man gjort utmärkt bra kategoriseringar som t.ex. ”Eklandskapet”, ”Östgötaslätten”, ”Vattenstaden”, ”Kultur” och ”Klassisk stadsvandring”. Beskrivningar och urval håller hög kvalitet.

Arenabolaget har även de kommit igång ordentligt. Med sina två stora scener Konsert & Kongress och Cloetta Center står man starkt. Även Bergs slussar har utvecklats till en nationell utomhusscen med några stora evenemang varje sommar (arenabolaget.se).

Utbudet av kultur och evenemang är överhuvudtaget stort i Linköping och 2010 är dessutom ett jubileumsår av smått gigantiska mått. Staden har i år lyckats med att placera sig mitt i händelsernas centrum, alla vägar tycks leda till Linköping. Birger jarl, den härskare av folkungaätt som grundade riket Sverige firas med 800 årsjubileum. Det är Västra Götaland, Östergötland och Stockholm som står för detta i ett samarbetsprojekt (birgerjarl2010.se). Jarlen härstammar från och växte upp i Bjälbo (på slätten väster om Skänninge i nuvarande Mjölby kommun). Kopplingarna till Linköping är enormt starka, bl a annat kröntes det enade rikets förste kung – Valdemar, som var Birger jarls son - i Linköpings domkyrka år 1251. Slott- och domkyrkomuseet har byggt sin profil kring detta jubileum och man kommer att ha flertalet temakvällar under rubriken "Birger jarl och 1200-talets Linköping" (lsdm.se). Till detta ska läggas att Vreta Kloster – landets först anlagda kloster – firar hela 900 år (vretaklosterforening.se).

Så långt medeltida vägar och rikets bildande, men även sentida vägar bär till Linköping, både på vattnet och i luften. Göta Kanal firar 200 år; den 24 maj 1810 togs det första spadtaget vid Motala sluss - i Motala sker även det mesta av firandet med Balzar von Platen i fokus. Och Flyget firar 100 år; det är jämnt hundratal sedan flygbaronen Carl Cederholm först lyfte från svensk mark på Ljungbyhed. Ett år senare flög han på Malmen i Linköping där han senare etablerade landets första flygskola 1912. Till det jubileum ska läggas nyinvigningen av Flygvapenmuseum, just vid Malmen.

Ny lokaler med hangar och tillbyggnader har uppförts och en ny hemsida är utlovad till april/maj - en sajt som dock inte kommit i drift ännu (flygvapenmuseum.se). Samtidigt utropar sig Linköping till Sveriges flyghuvudstad, som vi har skrivit om, med en satsning på Linköping Aviation Park med ny flygterminal och ett East Sweden buisness center.

Logotyp för Visualiseringscenter, ett C mot en bakgrund av den djupa rymden.

Åter till Norrköping: Visualiseringscenter C har invigning 27 maj (visualiseringscenter.se). Här har man lyckats placera något mycket intressant mitt i staden, i Industrilandskapet vid Strömmen. Den mycket välgjorda och spännande hemsidan berättar om en värld fylld av visuella upplevelser (visualiseringscenter.se). Här finns en domteater, en biograf och flera utställningar. Bl a har man visualiserat Norrköpings stadsutveckling. Linköpings universitet är med som huvudsaklig initiativtagare, tillsammans med Norrköping Science Park och Norrköpings kommun.

Så långt översiktligt och kortfattat om media och turism. Men det finns så oändligt mycket mer potential i stadsutvecklingen och det gäller ju att vårda plantorna när de nu växer upp. Det bästa sättet för att göra detta är att skapa underlag med mer innerstadsbebyggelse. Egentligen borde ett samlat näringsliv tillsammans med Universietet gå ut och kräva att Linköping bygger betydligt mer innerstad, för fler boende och med mer kommersiell och kulturell livskraft.


Och det senare kan man skymta i den bilaga till Dagens Industri som går ut under maj månad, och där Linköping marknadsför sig som den high-tech stad man i realiteten redan är. Muharrem Demirok (c), ordförande i Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden säger: ”Vi ska våga mer, sticka ut och tillåta oss ta en större plats. Vi ska veta att vi konkurrerar inte bara med städerna i Sverige utan också med alla städer i Europa och i världen.”

Demirok vill skapa en specifik och igenkännbar atmosfär i Linköping. Budskapet är att Linköping ska bli en stad i Europa. En öppen stad där omvärlden ska känna sig välkommen. För stadsbyggnadsprojekten säger man sig ha krattat i manegen. De stora innerstadsprojekten står för dörren.

Hoppas nu att detta budskap snarast når alla i staden så att vi i framtiden kan få en gynnsam utveckling på företagsamheten. Jag vet iallafall vad jag ska göra: turista i Östergötland och i min egen hemstad Linköping.

Läs/skriv kommentarer (8 st)