E-postadress


Lösenord




  

Storstad Linköping är en oberoende intressegrupp och ett öppet nätverk. Alla som har ett intresse för Linköpings utveckling är välkomna som medlemmar. Vårt forum är öppet för saklig debatt och direkt kritik.

Bli medlem nu



Artikelarkiv
Krönikor
Förslag
Kritik
Notiser
Reportage
Linköpingsprojekt
Diskussionsforum
Om Storstad Linköping
Vanliga frågor
Kontakta oss
Externa länkar
Om cookies



Senaste diskussionsinläggen


Rasmus Öhrstig Bratt (28 jul 2010 kl 13:00):

Ja precis, precis vad jag menar. Fast så stor skillnad i hastighet är det inte...

Roger Hellström (28 jul 2010 kl 11:10):

De olika typer av tåg som trafikerar stambanan i regionen har stora skillnader i fart samt vid...

Rasmus Öhrstig Bratt (27 jul 2010 kl 19:07):

Men om restiderna inte är viktiga så kan man dubbla kapaciteten på den existerande stambanan...



Storstad Linköping argumenterar för Linköpings urbana utveckling, för en större livfullare innerstad och en utvidgad stadskärna som är kulturellt och kommersiellt betydligt starkare än dagens.

Vi vill att Linköping byggs till en tät, koncentrerad och gedigen stad. Att utglesningen upphör och att man slutar bygga rena bostadsområden i tätortens utkanter. Vi vill att man istället satsar på den verkliga staden!

Principen vi stödjer för utbyggnaden är den sammanhängande kvartersstaden. Vi tillåter dessutom ordentliga höghus i kvarteren, både för kontor och för bostäder.

Vi vill även föra estetiska värden tillbaka in i staden. Det gäller att bygga den attraktiva staden med ett tilltalande stadsrum och snygg arkitektur.

Läs mer om Storstad Linköping



Senaste årens stadsutveckling

Krönika av Hans Stålner - Publicerad den 16 januari 2009 kl 11:49


Så här i dagarna för uppstarten av hemsidan kan det vara tillfälle att se tillbaka på vad som hänt i Linköping de senaste fem till sex åren. Vad har byggts och hur har stadsutvecklingen sett ut? Först kan vi konstatera att staden har fått några spännande profilbyggnader. Mjärdevi Center utmärks av hög arkitektonisk kvalitet, Gärstadverkens panna 4 är en spännande industribyggnad och Cloetta Center – chokladasken – uppfördes vid precis rätt tidpunkt. De båda första byggnaderna har erhållit priser, Mjärdevi Center fick 2005 priset för Årets stålbyggnad och var nominerad till Årets byggnad samma år, endast slagen av Världskulturmuséet. Panna 4 fick priset som Årets industribyggnad 2006. Cloetta Centers södra fasad har också kvaliteter, förhoppningen är väl annars främst att en prisutdelning i framtiden ska ske inne i arenan, till hemmalaget. Alla dessa byggnader har blivit självklara signum för staden. Man har lyckats mycket bra.

Man har även gått på höjden med ett par centrala höghus. Viktigast är givetvis Drottningtornet, både som symbol för stadens strävan att höja taket och som bostadshus som möjliggör att fler personer kan bo i innerstaden. Huset är snyggt inplacerat precis mot kaj vid Stångån, intill Drottningbron. En aning tragiskt är att det knoppades av med hela sex våningar. Många Linköpingsbor, antagligen en majoritet, beklagar idag att så blev fallet. Samma öde drabbade det så kallade ”Tornet” i Tornby City, det var tänkt för tjugotvå våningar, men stannade på nitton. Initiativtagaren hade från början uttalat en vilja att bygga ännu högre, upp mot trettio till fyrtio våningar. Ändå kan det nog ses som en stor framgång för staden att byggnaden idag nästan står helt färdig. Invigning är planerad till sommaren. Det ser bra ut, speciellt är vyn från norra infarten till staden berikad av denne högrese.

För innerstadens utvidgning med kvartersstad och kompletteringar i stadskärnan ser det tunnare ut. Det enda som egentligen imponerar är bebyggelsen längs Järnvägsgatan i Vasastaden, med Botrygg som byggherre. Här har man byggt en första utvidgning av innerstaden norrut. Framförallt är det kv. Svea som gör ett tilltalande intryck med en specifik arkitektur.



Tillsammans med det påbörjade mindre projektet kv Banken vid Ågatan är det också allt av innerstad man lyckats åstadkomma. I övrigt är vi hänvisade till olika planer, vilka det finns gott om. Program finns för både Övre Vasastaden och Folkungavallen. Dessa två innerstadsdelar började att planeras för cirka fem år sedan. Ännu har inget hänt förutom att en detaljplan för parkeringen vid Tinnerbäcksbadet för några veckor sedan gått ut på samråd. Man måste vara mycket kritisk till att dessa båda innerstadsprojekt dragit ut på tiden. Linköping behöver verkligen allt vad man kan få av utvidgad innerstad. Detsamma gäller Djurgården som projekt, här har man planerat under mycket lång tid utan att ha kommit fram till någon byggstart.

När vi talar om planer måste ändå planeringen för ett nytt resecentrum lyftas fram, som kanske det mest framstående exemplet. Placeringen på den östra sidan tätt mot Stångån och i Storgatans förlängning är strålande. Man har skapat sig ett mycket bra läge för fortsatt expansion. Dessutom är det glädjande att man planerar för en internationell arkitekttävling om anläggningens gestaltning. Mycket spännande att följa!

Lyftas fram ska också de båda översiktsplaner man producerat, dels över hela staden och dels över Kallerstad. Båda planer innehåller mycket som är intressant. Man visar bl a upp fyra stycken så kallade IN-områden som ska byggas till tät blandstad, ”klassisk” innerstad i rutnät (Övre Vasastaden och Folkungavallen ingår här). Dessutom kompletteras dessa områden med ett par BL-områden som kan dockas till innerstaden, en blandstad i lägre skala och med lägre krav på verksamheter i gatuplanet.

Så långt en kort resumé av vad som har hänt. Framtiden är dock ännu viktigare. Vad ligger i pipeline? Några objekt är värda att nämnas, då de inom en snar framtid antagligen kan realiseras. Kv. Eddan vid Drottninggatan har fått klartecken att kunna bebyggas efter en långmangling av överklaganden (nimbyproblematik). Berga Park i ytterstaden med ett höghus (Riddarsporren) av Wingårdh arkitektkontor kan komma att uppföras. Höghuset ser relativt intressant ut, men det hade ju givetvis varit ännu bättre om det istället placerats centralt i staden. Det är sådana byggnader som man ska utvidga innerstaden med. Och kanske är det också på gång, det ryktas löst om att man planerar att bygga ett höghus på östra sidan om Stångån på nuvarande brandstationstomten. Om det finns någon sanning i dessa rykten, hoppas vi ju verkligen att vi i inom kort får anledning att återkomma till detta projekt.



Avslutningsvis några ord om intressegruppen och hemsidan. Vi har precis startat upp och redan fått flera nya medlemmar. Varmt välkomna! Vi siktar givetvis på så många medlemmar som möjligt. Vi vet ju att det finns många som har ett intresse för både stadsplanering/arkitektur och staden Linköping. Det finns många som dagligen tänker på var och hur man kan bygga. Låt denna hemsida vara ett forum för dessa tankar, synpunkter och idéer, kanske också för direkt kritik. Det gäller både de linköpingare som är bosatta i staden och de som är utflyttade och därmed spridda över landet och världen. Låt inte avståndet vara ett hinder för engagemanget i hemstaden.

Värt att notera är också att vi som är skribenter här på sidan s a s talar med ”separata röster” och ger därmed uttryck för våra egna personliga idéer och synpunkter. Det vi har gemensamt är kortfattat stad-urbanitet-täthet-höghus-arkitektur-estetik-spårvagnar. Vi vill ju dessutom att Linköping byggs till den allra snyggaste staden.

Storstad Linköping – för att vi tror på stadens urbana utveckling. Sprid ordet!


En mycket bra krönika, Hans! Du sammanfattar den senaste tiden bra och jag håller hlet med dig om att det är alldeles för dåligt med (aktiva)innerstadsprojekt, trots många planer.

Du har hittat en snygg bild på Berga Park a.k.a. Riddarsporren som jag int e har sett tidigare. (Vart har u hittat den?) Den nya designen ser mycket bättre ut. Förhoppningsvis så bygger man fler bostadsprojektet i det området, men riktig kvarterstadstyp. Då skulle området kunna bli riktigt riktigt bra.

Nu kör vi!


Skrivet av Robin Andersson den 16 januari 2009 kl 13:40

Jag hittade sidan som du bilden på Wingårdhs Riddarsporren kommer ifrån, bilket var roligt. Något som är mindre roligt är att huset har reducerats från 17 våningar till 15. Som vanligt alltså. Så otroligt tråkigt. Min spontana känsla är att om man ska bygga höga hus i staden så bör man göra det ordentligt. Annars kan man strunta i det. För alla dessa halvmesyrer till höga hus (jag tänker bland annat på skämten till hus på Södra Ekkällan) ger bara höghusmotståndarna vatten på sin kvarn. Det finns inget spektakulärt med en lågt höghus, vilket gör att intresset för att bo där, eller i området, blir betydligt svalare. Designen på fasaden ser som sagt böättre ut än tidigare, men det hjälper föga.

Ett femton våningar högt hus är fortfarande intressant, men jag gillar verkligen inte principen. Nu är det ju naturligtvis upp till Riksbyggen, men jag anser att kommunen bör pusha på för att man ska bygga ordentligt när man väl tillåter höga hus. De är ofta så pass viktiga och dominerande i sitt närområde att de verkligen kan hjälpa eller stjälpa. Om de inte är spektakulära, mer eller mindre, så stjälper de snarare. Så snälla tjänstemän och politker, se till att de (tyvärr) få höga husen i Linköping får en ordentlig höjd OCH kvalitet!


Skrivet av Robin Andersson den 16 januari 2009 kl 14:01

Ja, det är trist att man ska hugga av alla högus i planeringsstadiet. Varför kan man inte lägga till ett antal våningar istället? Visa lite framåtanda? Säga såhär: "det här är för lågt, det uttrycker inte det vi vill med Linköping". Eller: "lika bra att bygga ordentligt högt direkt, skulle inte huset tjäna på några ytterligare våningar?". Ja, du förstår vad jag menar. Femton våningar är verkligen inte högt idag, det är knappt ett höghus. Vissa sätter gränsen vid istället sexton våningar.
Ändå, jag tycker att det ser intressant ut. Betydligt bättre än Södra Ekkällan, givetvis. Passar också bra in på platsen.


Skrivet av Hans Stålner den 17 januari 2009 kl 15:07

Kul att se att ni har fått ihop en fin hemsida för intressegruppen. Ser riktigt bra ut!

Bebyggelsen på Järvnägsgatan ser riktigt bra ut. Jag vågar säga att det kvarteret är mer stadslikt än de flesta kvarter som har byggts i Stockholm de senaste tjugo åren, inklusive "Hammarby sjöstad". Det håller en lagom stor skala för en stad av Linköpings storlek.

Tre till tio våningar, lokaler i bottenplan och lagom små kvarter. Allt i en gammal hederlig gatnätstruktur där man i princip behåller alla gamla hus och låter de stå sida vid sida med nya hus. De principerna är a och o för en europeisk stad i min mening (som ren amatör). Höghus kan också vara fint men det är grädde på moset.

Stort lycka till med hemsidan!


Skrivet av Rasmus Öhrstig Bratt den 18 januari 2009 kl 01:34

Roligt att höra att du tycker om sajten, Rasmus. Och Järmvägsgatan är verkligen bra, enligt mitt tycke och smak håller det hög klass. Förhoppningen är att man ska kunna fortsätta med samma kvalitet upp längs Industrigatan i det som ska bli Övre Vasastaden.

Vad gäller höghus, eller åtminstone "högre hus", så vill jag att de ska integreras i kvartersstrukturen - "hus i kvarter". Jag tror att man kan få plats med både högre och lägre skala, med stor variation , i de nya delar av innerstaden som man planerar. Alltså både t.ex. små gränder och boulevarder med högre byggnader.


Skrivet av Hans Stålner den 19 januari 2009 kl 14:22

Nu när det är uppenbart att staden ska växa över ån (det iaf jag fattade någon gång i slutet av 80-talet som boende) börjar man klura på varför affärslokaler saknas i bottenvåningen av alla nybyggda hus mellan Drottningbron och Stångebro? Kommunen bestämmer väl vem som får bygga och kan ställa krav, har det varit svårt att göra skäl för lönen kan man undra?

Skrivet av Dan Edholm den 22 januari 2009 kl 02:21

Intressant tanke där Dan. Jag antar att du syftar på husen på Magasinstorget samt längst Stångån? Förhoppningsvis så kommer man ställa krav på detta nu när ÖP förtydligar detta. Brandstationstomten kommer ju vad jag förstår att få butiker i bottenvåningarna (förhoppningvis två våningar med butikslokaler.

Skrivet av Robin Andersson den 22 januari 2009 kl 08:32

Ja, det är ju kommunen som har det yttersta ansvaret för var, hur och vad som byggs. Men det verkar vara en knepig fråga detta med butiksyta i bottenplanet på bostadshusen. Det har antagligen att göra med att det inte ansetts fastighetsekonomiskt gynnsamt, byggherrarna har sett det som en stor risk att bygga lokaler som kan komma att stå outhyrda.

Ytterst handlar det ju givetvis om hur attraktivt det är med en butik i city. För att öka denna attraktivitet så måste man begränsa externhandeln och samtidigt se till att betydligt fler kan bo centralt i staden. Då kan man grunda för en blomstrande cityhandel. Där har kommunen sitt allra största ansvar.


Skrivet av Hans Stålner den 22 januari 2009 kl 18:54


Sida
1